...längtar jag efter fredag kväll kvart i sju. Längtar så mycket att jag nästan lyfter lite från marken. Då kommer jag att stå på flygplatsen och hoppa jämfota av lycka över att få se honom igen. I tio dagar kommer han att vara hemma från Indien och jag kommer att sitta som en koala på hans rygg vart han än går. Och i ett obevakat ögonblick kommer jag riva hans returbiljett. Så klart.
7 kommentarer:
Underbart!
Jag tycker lite att ärlek växlar i en längtan - att man där vet precis vad man står.
Jag kan verkligen bara hålla med Milea!
Vad härligt Elin! Den där väntan och längtan blir så stor och jag tror banne mig att kärlek växer sig starkare med lite avstånd ibland. Kram och heja veckan så att det snart blir fredag.
Kärlek... ! :)
Hahaha! Lugn och fin..... *fniss* ;-)
Njut!
Kram M
Jaaaa! Kärlek!
Man blir liksom lite hög på den ibland. Och nu är det bara 58 timmar kvar!
Idag är det onsdag!:) Som en koala...hahaha! Kramar
Skicka en kommentar