Igår somnade hon in. Tyst och stilla efter ett långt liv. Det känns ledsamt men inte så där svårt som när någon plötsligt och oväntat slits ifrån en och man inte har fått ta farväl. Jag fick ta farväl. Vi vinkade till vi inte längre såg varandra. Vi fick en sista stund tillsammans.
Nu vinkar jag inåt istället. Där hon finns nu. Där vi kan prata när vi vill och minnas alla fina stunder vi delat i livet. Somrar i deras stuga på Öland, i hammocken med saft och nybakade bullar. Blommande Rhododenronbuskar och den lilla leksaksgrisen man skruvade upp med en liten nyckel på sidan. Fenjal tvål och tunna frottéhandukar. Nyponsoppa med krossade Mariekex. Marknadsgodis och träna att stå på händerna. Allt som var så självklart i livet när jag var liten. Allt det fick jag då.
Allt det har jag kvar. Alltid. Inom mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej hej..
- Guldkorn by Elin
- ..och välkommen hit! Till mig, en glad och energisk livsnjutare som tycker om att fokusera på det goda i livet. Jag växte upp på Öland men flyttade till Göteborg 2006 efter avslutade ingenjörstudier. När jag inte jobbar försöker jag njuta av tiden med dem jag håller av och att utnyttja allt kul den här stan (och resten av världen också för den delen) har att erbjuda. Hoppas att ni ska hitta inlägg här som inspirerar eller bara ger en liten paus i vardagen. Så åter igen, välkommen!
5 kommentarer:
Kram
"nu vinkar jag inåt istället" verkligen fint skrivet, jag beklagar din sorg, kram
Vad sorgligt med din farmor. Väldigt fint skrivet inlägg.
Kram
Åh, vad ledsamt! Och ändå så skönt att ni fick den där fina stunden tillsammans. Kanske anade ni innerst inne att det kunde hända. Stor kram älskade vännen. Ta hand om dig!
Massa, massa styrkekramar. Att förlora människor vi älskar är hårt. Det är då minnena hjälper oss.
Kram
Skicka en kommentar