badkar och jag ska bara

Stunden när jag slår upp mina grönbruna kantas av orgelmusik och gospelsång under ekande kyrkovalv. I mitt huvud åtminstone. Jag vaknade utvilad! Jag har sovit i nästan åtta timmar. Den övermäktiga huvudvärken jag somnade med igår är borta. Livet är underbart igen.



Att gå och lägga sig på kvällen borde inte vara svårt, i synnerhet inte när man är så trött som jag oftast är när klockan närmar sig tio. Men precis som när jag var liten och inte ville gå och lägga mig så hittar jag nu hela tiden på en massa "jag ska bara", trots att jag egentligen vill krypa ner i sängen.

Jag minns att jag vid ett tillfälle när jag var runt sju år bara skulle skura badkaret innan jag gick och la mig, när klockan var way past bedtime. Vilka underbart tålmodiga föräldrar jag har.

Idag är det andra saker som håller mig uppe, men oftast är de lika meningslösa som det där badkarsskurandet. Vem tror jag att jag är? Askungen? Jag ska skärpa mig. Från och med snart.

Idag kommer mamma, pappa och lillebror David på besök och de stannar hela helgen. Det ska bli så himla roligt.

Och badkaret skurade jag igår kväll (fast i lagom tid).