när jag praoar på sveriges radio

Idag har jag varit ute på spännande äventyr! Klockan fem slutade jag för dagen och packade då snabbt ihop mina saker och småsprang till bussen. Två hållplatser och lite eftermiddagsträngsel senare klev jag förväntansfull av vid hållplatsen utanför Sveriges Radio.

Herr S brukar hoppa in och jobba på trafikredationen ibland och då sitter jag alltid klistrad vid radion för att höra honom rapportera om situationen ute på vägarna. Eller. För att få höra hans röst. Kort och gott.

Vanligtvis jobbar han förmiddagar men idag blev det ett eftermiddagsinhopp och då öppnade sig plötsligt möjligheten för mig att få komma dit och hälsa på. Häng med så får ni se!

Vi tar hissen upp! Snyggaste hisskylten jag sett på länge. 

Jag är så lättimponerad.

Jag är fortfarande imponerad och tänker att vi borde ha såna där bokstäver på väggen på mitt jobb. Elin och en pil till min plats. Vilken måndagsmorgon har man inte behov av något sånt?

Titta! Här sitter han ju. 

Massor av skärmar med viktig information på.

Herr S berättar, pekar och förklarar. 

Många saker att hålla koll på. Spännande!

 

Mixerbordet. Det läskiga. Speciellt den där grejen man kan justera, längst ut till vänster. Om man drar den uppåt går man ut i sändning. Jag såg hela tiden framför mig hur jag snubblar till och tar emot mig på knapparna, går ut i sänding och hur hela länet får höra alla de där olämpliga orden man inte får säga i radion. Men det gick bra. 

Inga incidenter. Tack och lov.

Sen var det dags att gå ut i sändning. 

Jag var tyst som en mus och mobilen var satt på ljudlöst. 

 

När Herr S gick och hämtade kaffe tog jag snabbt över och 

gick in och rapporterade om en rasad pelare på Göta Älvbron.

Det var många oroliga lyssnare som ringde
in efter inslaget för att få mer information. 

Jag svarade lugnt och tryggt på allas frågor.

När Herr S kom tillbaka hade han en del att reda upp.

Det var roligt att få följa med "bakom kulisserna" och se hur han har det när han sitter där och rapporterar. Nästa gång jag sitter vid mitt skrivbord och lyssnar, då vet jag precis hur det ser ut på andra sidan etern.

(Åh, jag önskar nästan att det var sant det där med att jag gick in och sände katastrofnyheter. Håll med om att jag såg väldigt trovärdig ut som trafikredaktör!?)